Förra helgen var vi som bekant på ny aspsatsning i ett för oss helt okänt vatten. Johan gjorde sin första resa med oss och det var trevligt, även om det hela inte slutade som vi önskat.
Tyvärr kan man nog fastslå att Ulken och väder inte riktigt funkar ihop.
Åker vi till Irland på hajfiske stormar det sönder fisket. Åker vi till Norge..ja..i Norge är det ju iochförsig alltid skitväder för alla. Planerar vi för en västkusthelg..ja då stormar det. För ett par veckor sen försökte Robert nöta öring på västkusten under en helg. Fisket omöjliggjordes av bleke och sol såklart. Ni hajjar.
Även denna helg var det minst sagt fint väder. Vi snackar vindstilla och 25 grader. Någonstans kan man ju som nordbo njuta av att stå barfota i shorts och fiska, klockan tio på kvällen men som det dödade fisket för oss.
Bortsett från vädret var sjön löjligt snygg att fiska i.
Robert och Johan fajtade varsin asp som tyvärr tappades. På rätt förutsättningar kan man nog ha ett mördande bra gäddfiske här i sjön. Trots att sniporna kastade sig över våra poppers höll vi oss borta från vassarna och satsade helhjärtat på asp, även när det kändes som mest hopplöst.
Avslutningsvis är det lite skönt att vi fortsätter misslyckas med aspen. Varje misslyckat försök tillskriver denna fisk ännu mer mysticism och ha-begär.
Ett par sista ord av taktik från våra lokala tipsare.
Så här ser sjön ut.
Fruktlöst letande efter jagande fisk i stekande värme.
Sannolikt jagande asp.
Garanterat jagande asp.
Åmynningen där Robert fajtade sin asp. Samma ställe som bilden ovan.
Den ena delen av sjön är tämligen öppen, och den andra ser ut såhär. Grym expeditionskänsla att puttra omkring där. Sjön är överlag jättegrund så elmotorn fick vila en hel del.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar