Eftersom asp var vårt huvudmål bedrevs större delen av fisket med små poppers. Tillgången på bytesfisk i form av löja är obegränsad och under de perioder som popperfisket var trögt provade vi mete, utan resultat.
Första dagen gav inte mer än ett par snipor. En kul grej är att det ibland kraftigt strömmande vattnet gör fiskarna rätt starka jämfört med de degiga gäddor man stöter på skärgården. Eftersom vi anade att aspchanserna var små, och att de abborrar och gäddor som skulle komma upp inte skulle hålla monsterstorlek körde vi UL rakt över. Med facit i hand var det ett bra val.
Robert med å-gädda på lätta prylar.Efter ett bibliskt regn under den andra fiskedagen lossnade det lite.
Ett gäng abborrar och gäddor kom upp. En fin gädda visade intresse för Roberts popper bara tre meter från relingen men missade sitt hugg. Eftersom Robert inte förvaltade situationen så gjorde Adam det enda raka och lobbade in sin spook, som givetvis föll gäddan i smaken.
Robert visar sitt missnöje genom att förstöra fångstbilden.
Det ska sägas att campen erbjuder klart mest för de som är intresserade av färna och sutare men vi vill ändå verkligen rekommendera ett besök.
Bland annat för att Anders, som driver verksamheten är så fantastiskt vänlig och har en servicenivå som vi aldrig sett i dessa sammanhang tidigare. Båtarna är vanliga roddbåtar med elmotorer och fisket kan göras på två sträckor. Dels en kortare sträcka, uppströms campen där ån rinner lite saktare. Där hade vi bäst fiske. Nedströms campen är sträckan längre, och statistiskt är asp-chanserna större där. För att komma dit måste man passera en grund fors som ej är möjlig att ta sig förbi uppåt. Väljer man att fiska där så måste båten sen trailas hem, något som Anders såklart hjälper till med.
Tyvärr kom vi inte närmare aspen än ett väldigt misstänkt påslag för Simon och ett hugg som höll på att slita spöt ur handen på Adam, men vi såg minst två riktigt stora aspar som jagade och ett par mindre misstänkta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar